Vilken väg leder rätt.........

Vilken väg ska jag välja,
vad finns det bakom kröken,
jag hittar inte vägen,
jag faller i diket o s v.
Jag blir arg på mig själv,
se så,
sluta gnälla.
Det finns så många möjligheter för mig nu.
Ja, livet blir inte bättre av att inte göra något.
MEN .... vad är NÅGOT för mig?
Vad erbjuder livet mig?

Nu går det inte skjuta bort sanningen....

Jag har inte haft kraften att förstå vad som hänt min mamma.
Jag var tvungen att lägga det åt sidan ett tag.
Men nu står det klart framför mig, nu går det inte hålla tillbaka.

MIN mamma har fått ALZHEIMERS och VI har en jobbig tid framför oss.
Just nu verkar mamma ganska lugn, nu finns det ett ord en diagnos.

En dag i taget, läser om sjukdomen, gråter, läser om anhöriga, gråter,
försöker att inte vara steget före mamma. Jag menar, hon är ju fortfarande
hemma, har börjat sina mediciner, väntar på hjärn röntgen för att där få
veta hur långt sjukdomen är gången.
Jag tänker på pappa, pappa som får hålla i allt där hemma. Han som inte är
den som pratar eller visar känslor. Oh.... hur ska allt bli.???

Jag fattar inte !!!!!!!!!!!! Varför????????


Visa fler inlägg