Jag är så trasig......

De senaste veckorna har varit en MARDRÖM.
Jag har försökt att få NER det som hänt, försökt att skriva ur mig allt jag känner och tänker.
DET GÅR INTE.
Jag har liksom förmycket och grinden för att tömma är låst, på ord, på känslor, på kraft att ta mig ut.
 
 
Min mamma har fått ett nytt boende, ett boende som ska passa henne , ett boende som ska hjälpa henne med att fixa vardagen. Mamma har Alzheimers, men hon har också fått en diagnos för sina smärtor i magen, det är cancer och det går inte att göra något. 
Nu är det fokus på att lindra smärta och fokus på att få hennes tid kvar i livet så bra som möjligt för henne.
Allt har RASAT för oss alla.
Men stackars mamma som inte förstår alls ,,som inte vill vara där hon är, som vill hem, som är helt förvirrad i denna situation.
Hon är som ett litet barn !  =((
 
Pappa har tagit hand om henne i 4 år snart 5. Han har kämpat och knappt velat ha någon hjälp från oss.
Det sista året har varit det svåraste, så kom vi till slut till den dagen då mamma blev inlagd (snart 3 veckor sedan) Nu kommer mamma aldrig mer att komma hem, hon har ett nytt hem och pappa måste lära sig att leva ensam.
Som en skilsmässa som ingen vill ,,,men det måste bli så.
Såklart kan han vara hos mamma, men det är bara en envägs kommunikation.
Jag lider så med honom.
Jag lider så med mamma.
Jag LIDER.
 
Nä,,jag orkar inte skriva mer..... jag måste ut och ta luft.
 
 
 
 
 
" Tänker på Dig mamma och hoppas att din dag varit bra idag, att Du inte varit så mycket ledsen och att Du fått hålla skötarna i handen. För det tycker Du om! "
 
♥ Jaja ♥
Visa fler inlägg