Jag ger mig aldrig....

Så har man gått in i ett SKOV igen.... yrseln kommer utan förvarning.
Just de....såhär va de att ha Menieres sjukdom.
MEN... jag tänker inte ta ett steg tillbaka, jag tänker INTE sätta mig och vänta ut skovet.
JAG tänker inte bli RÄDD igen.
För rädslan....den får livet att stanna.
OCH DET TÄNKER JAG INTE GÅ MED PÅ........................ så de så!
 
Nu kan jag min sjukdom, jag vet var och när jag måste backa lite. 
Annars ,,,,kör jag på.
Så idag har jag varit och tränat lite.... trots ett anfall 1 timma innan träningen.
Fick åka bil till träningen och hem. Vilket gjorde att jag kände mig trygg, vilket gjorde att JAG fixare 1 timmas träning. 
JAG ...JAG  äger !!!
 
 
Visa fler inlägg