Mina tankar, mitt liv

Jag kämpar verkligen med att just hitta vägen vidare.

Att finna nya mål och kanske till och med äventyr.

Jag vill verkligen framåt.

Tro mig...i denna skugga vill jag inte vandra.

Men inte är det lätt, sorgen slänger sig på mig när jag minst anar det.

Jag faller in i den och känner mig fullständigt slut och färdig med allt.

Hur ska jag orka vidare, hur ska jag finna mening med något.

Frågorna är många!

 

Jag vet att bara JAG kan förändra , bara JAG kan gå vidare.

Ingen kan göra det åt mig. 

I mina tankar är det mycket " jag saknar" , "jag längtar" "Jag minns"

 

Försöker byta allt saknade till: TACKSAMHET 

Vad jag är tacksam FÖR,

inte vad jag SKA vara tacksam för.

 

För visst är det så,? att ordet SKA är hårt och skuldbelagt,  för mig är det så.

 

Boken jag läser nu har just detta ämne, tacksamhet, att älska och att älska sig själv.

Mannen i boken säger till kvinnan, Vad älskar du?

 

Vi pratar ju inte så, vi säger kanske, vad tycker du om? 

Men ordet älskar är ju så mycket mer, det är direkt från hjärtat och då måste man verkligen tänka efter!

Såklart älskar jag alla mina närmaste , men om vi ska fortsätta ,,, vad älskar jag då.

Vad älskar Jaja?

- jag älskar att vakna på morgonen och se att jag inte är ensam.

- jag älskar morgonen när jag sovit en bra natt.

Här kan man byta ut ordet älskar till TACKSAM för. 

Men genast är det inte lika starkt, visst är ÄLSKAR något mycket djupare.

Tacksam för.... ja då kan jag börja skriva hur mycket som helst, för Gud vad jag är tacksam för mycket.

Men Älskar, det tar tid att tänka på,,, för det kommer från det djupaste av mitt hjärta.

 

..... jag älskar många,,,,, men älskar jag mig själv?! 

Det får nog Jaja jobba lite på.

 

 

Jaja ♥

 

PS!  jag älskar kolasnören♥