Det behöver inte vara äkta....(husdjur)

 
Idag när jag kom till mamma, så sov hon. Hon gör det ofta numera. Hon är så liten liten i sängen.
Jag blir rädd när jag ser henne, ANDAS hon , bröstkorgen rör sig knappt under täcket. Jag tar hennes hand i min, den är kall men hon svarar direkt med att sluta sin hand i min. Sakta öppnar hon ögonen och strålar med hela ansiktet.  Et et et ...säger hon. HEJ mamma säger jag. Vad glad jag blir att se dig mamma. Hon svarar,,, et et et. Ja, så pratar min mamma, jag har lärt mig hennes ord, hennes ljud. Jag vet när hon är glad och när hon är orolig, arg , ledsen. 
Jag visar mamma hunden som är en gåva från en vän till oss. Den är stor och mjuk och så söt. Hon strålar med hela ansiktet, sträcker upp armarna och omfamnar den. Små ljud ,,mmm mmmm mmm säger hon. LER stort mot mig och sträcker sina händer mot mig, jag sätter mig på huk nedanför sängen och hon omfamnar mitt ansikte med händerna och stryker mina kinder. 
Oh, mamma, det finns inte ord. ♥ Vi behöver inte ord♥ Vi bara är och känner♥
1 timma är vi tillsammans, sen är du trött och jag trött. 
När jag ska gå, Du ser det innan jag tagit på mig jackan. Du rynkar din panna, dina ögon blir stora och tårfyllda. Det gör så ont varje gång jag ska gå, så ont att se hur LEDSEN du blir.
Igår blev Du så förkrossad, din gråt var så smärtsam att höra.
När jag kommer hem, tittar jag på bilderna jag tagit, filmen jag spelade in på dig när du strålar av glädje över hunden. Nu släpper jag taget, nu orkar inte jag vara stark längre. 
Tryggt vilar jag i min makes famn och får släppa taget och bli buren av honom en stund.
♥♥♥
Jaja
 
Visa fler inlägg