Mina tankar, mitt liv

Jag vaknar och känner att orken inte är med mig idag heller. Kroppen har stökat hela natten, händerna sover (men inte jag) Nervsmärtor i käken /under hakan ner mot nacke och vänster axel. 

Höften har börjat bråka ( på måndag blir det en ny kortison spruta )

Hela jag är som en stor smärt bomb.

Men jag går upp ( fast det känns som jag bara vill gå i ide)

Brukar peppa mig själv när jag klär mig , bra gjort Jaana. 

Eller är det kanske så att jag borde ligga kvar, låta kroppen bestämma. 

Mina dagar har olika vägar.

Lyssna på kroppen 

Lyssna på magkänslan

Lyssna på knoppen

Jag lyssnar oftast på vad huvudet säger. 

• Sluta gnälla , kör på
• Ibland är jag snäll och tänker om : Hur kan jag fixa detta men på ett bra sätt som gör att jag klarar av det. 

Det finns inga genvägar har jag märkt , åldern gör att man inte kan fuska. 

Man måste tänka om.

Eller JAG måste ha plan A, B och C. 

Då går inte lika mycket energi åt till oro.

För oro är också något som ökar med åldern tror jag. 

Mer och mer förstår jag att varje dag är en gåva. Jag avslutar ofta min dag med eftertanke , vad jag är tacksam för och vad jag känner mig glad för.

För i alla kroppslig smärta och dålig sömn och kamp är jag såklart Glad också.

Vad har gjort mig glad idag?

Vad har känts bra idag

Vad är jag tacksam för?

Dom frågorna är lyftande i kvällens stund innan man ska sova.

Mitt knep att somna är att lyssna på en bok, ställa in 30 min och sen lyssna. Ofta somnar jag innan tiden gått ut.

Att somna är inte så svårt för mig, men…… när jag sen vaknar vid ca 2.00 då börja allt stök. Vända mig, fixa kudden, vända mig igen för det gör ont , stödja upp med extra kudde vid armen, fixa kudden igen, eventuellt ta 2 panodil, försöka komma till ro , ja så fortsätter natten fram tills jag går upp.

Men egentligen är jag van vid detta, fast det är ju inte bra med för lite sömn. Man får andra problem. Trötthet, humörsvängningar , går upp i vikt, koncentrationssvårigheter, glömmer o s v.

Jag har många års kämpande med detta, men med åren har allt blivit värre. 

Följer olika råd som jag fått och har även fått en medicin som hjäper just för dålig sömn och smärta . (Ingen sömntablett)

Har fått öka dosen stegvis och nu är det dax igen.

Idag hade jag samtal med min läkare och då beslöt vi tillsammans att jag ökar dos.

Han är fantastisk min läkare på vårdcentralen. Lyssnar och ger råd och tips hur jag kan göra, vad vi kan förvänta oss och om inte det blir bra tänker vi ut något annat.

Så tacksam för min nya läkare.

Jag tror att alla kämpar på olika sätt med problem som vi kanske inte delar med varandra. Varför gör vi inte det? 

För vi kanske inte vill dela, för vi kanske inte vet om den andra vill höra, för att vi inte vill vara gnälliga och tråkiga ( som vi själva upplever oss)

Jag,,,, är inte rädd för att dela mina tankar och problem, men visst säger jag inte hela sanningen, det räcker med en liten del.

När jag behöver få lite paus från mina tankar och oro hittar jag andra sätt att pausa t ex fotografering, måla,rita, baka, lyssna på böcker, gå ut i naturen, krama ett träd eller varför inte göra änglar i snön…o s v

Vad gör DU för att ge dig själv ro/ läkning??

Skriv gärna och berätta.

Här eller på messenger om du vill.

Nu har jag skrivit av mig , och det är också skönt.

Ibland delar jag det med er , ibland har jag det för mig själv (sen slänger jag det )

Just nu är naturen så vacker ! Snön gör kvällen ljusare , dämpar ljuden , allt blir så inbäddat, varmt.( fast snön är kall, hihi😉 )

Tack för att Du läst mina tankar.

👏🏼⭐️