När minnen tar tag i mig....
Jag letade efter en sak , vilket gjorde att jag hittade något som Grep tag i mig.
Mammas lilla kanin🐰❤️ som hon fick av mig precis när hon kommit till sitt nya boende ( för dementa) Hon var så förvirrad och ledsen och trött. Förstod inte varför allt förändrades så plötsligt.
Kaninen bodde i en 🥕morot som man öppnade och där tittade kaninen ut.
Mamma älskade morötter🥕🥕 och alla skogens djur, bland dem såklart lilla haren🐰.
Minns att hon skrattade och tryckte den lilla kanin mot sitt bröst🥰
Moroten med den lilla dragkedjan försvann ( som mycket annat i hennes rum) Mamma packade saker och flyttade på saker och tog andras saker o s v, för så gör människor som lider av alzheimers .
Men lilla kanin🐰❤️ den hade hon i sitt bord vid sängen , eller bakom någon blomkruka, eller under kudden o s v.
När jag nu hittade kaninen så Högg det tag 💔 , mamma va jag saknar dig och den tiden vi fick tillsammans du och jag när pappa lämnat oss (2016)
Visst var den smärtsam för mig/oss, du var så sjuk +alzheimers . Men jag lärde känna dig på ett helt nytt sett. Och du förmedlade utan ord ( eftersom du glömt bort hur man pratade ) trots det förstod vi varandra och jag fick Ge allt vad jag hade till
dig den lilla tid du hade kvar.
Jag tror att du förstod att jag var din dotter, för du blev alltid glad när jag kom och du ville att personalen skulle gå, du ville ha mig för dig själv 😉❤️
Så mycket minnen kommer upp nu när jag skriver, fina .
Men de finns mycket som jag trängt undan, frågor som jag aldrig kommer få svar på, upplevelser som aldrig kommer försvinna ur mitt inre.
Dom sista nätterna har du varit med i mina drömmar, pappa också. Du är frisk och glad, pappa ser jag inte så tydligt men han pratar och är liksom bredvid oss.
Jag läser mycket om sorg och människors sätt att bearbeta sorg. När jag läser, kommer min egen sorg och saknad upp, jag förstår mer och mer att JAG har mycket att bearbeta.
Att lyssna och finnas för människor runt omkring mig är givet för mig🙏❤️
Borde nog lyssna till mitt egna inre också och tillåta mig själv att se och sedan lämna, för det är just det som skett för mig. Jag har haft så många som lämnat,,,,, så jag får inte ihop cirkeln 😔💔
Så jag har lovat mig själv att vara snäll mot mig själv♥️🙏
Till hösten ska jag hitta någon själavårdare som kan hjälpa Mig på vägen✨🙏♥️
Nu känns det som jag vill avsluta här,,, tacksam för att kunna skriva av mig.
Det är ett sätt att bearbeta och läka och just sätt ord på tankarna, de blir liksom lite mer plats i huvudet sen 😉♥️
Avslutar såklart med lite bilder som gör mig glad.😍
Lilla kanin får vara med också, för hon gör mig glad också♥️😍♥️
Önskar alla en fin helg♥️
Kram Jaja🥰