Hur mycket kan man tänka på samtidigt?
Ja, just nu går min hjärna på högvarv. Sover inte många timmar på nätterna.
Allt är som när man satte skivspelaren på högvarv, det går fort som tusan.
Varför?
Jag vet inte, tänker på allt från NU tid till FÖRR.
¤ Mammas sjukhusvistelse innan hon hamnade på demensboendet
¤ Ett telefonsamtal jag hade med pappa om hans ångest och problem kring detta
¤ Pappas dödsdag
¤ Saknaden av ALLA som lämnat oss (2010,2012,2014,2015,2016,2017)
¤ Vad vi borde få gjort i stugan under denna säsongen ( vilket är viktigast, eller är det viktigt, vem ska hjälpa oss, orkar vi, o s v.
¤ Varför har jag så ont i kroppen, varför kan jag inte bara få må BRA,
¤ Jag måste tro på mig själv, men hur gör man det?
¤ Kanske jag skulle ta lite extra ledigt från jobbet, kanske jag måste slå på NödKnappen
¤ Är så Trött när ska det gå över
¤ Är det OK att må såhär
¤ Känner att jag går upp i vikt, har inte ändrat något i kost,
Går t o m mer än jag brukar för att hålla vikten.
¤ Förban.... Klimakterie som kom tillbaka med FULL fart efter att alla kvinnliga organ tagits bort i magen!
(men tack för att jag fått Östrogen som lugnat mig lite)
¤ OH, snart dax att gå upp och göra frukost och packa bilen och åka hem,
Ja, där fick jag ner NÅGRA tankar som rörde sig i mitt huvud under natten/morgonen.

Foto : Lasse
Kvällspromenad i sandvik 2020
Men jag är såklart GLAD och TACKSAM mellan mina "depp stunder". Jag försöker verkligen tänka bra tankar, göra bra saker som gör mig glad.
Jag har ju lovat mig själv att DANSA lite varje kväll, detta har jag precis genomfört , blev dans till 5 låtar. ( 2500 steg i stegräknaren)

Tänker mycket på att försöka vara här i NUET, men det är svårt. Kan de vara så att jag fortfarande har så mycket sorg kvar att bearbeta, men jag vet inte hur.
Det är lättare att Hjälpa andra att jobba med sin sorg och prata och uttrycka sig om sorg och saknad.
MEN när jag ska försöka hjälpa mig själv....................... ??? Var ska jag börja liksom.

Tar fram en bild som jag ritade en gång,,,, i min sorg.



Den sista bilden säger ganska mycket hur jag känner NU, jag känner mig TOM.
När jag är med med mig själv känner jag mig så TOM och Rädd för framtiden.
Varför?
Några saker kan jag svara på , några saker vet jag inte, det är bara en känsla.
Jag fortsätter att ställa mig frågor och ser om jag kan svara. Jag måste våga svara mig själv och våga TRO att det KOMMER BLI BRA.
Så tack kära BLOGG för att jag fick skriva av mig, berätta lite, jag ska nu sätta mig och läsa och LYSSNA på mig själv, för när jag skriver här....då bara skriver jag och sen publicerar jag orden.
SEN läser jag min blogg........ rättar inte stavfel, kollar inte om meningen är rätt formulerad, nej nej, jag skriver från hjärtat ♥ och sen är det klart.
JAG har fått lätta mina tankar.
KRAM
♥
Jaja
